Sverigedemokraterna i Värmland | Sida 37

Sverigedemokraterna

Hej och välkommen till Sverigedemokraterna Värmland

Varmt välkomna till vår förening.
Vi hoppas att ni får en trevlig vistelse på vår sida.

IMG_0382

Runar Filper

Distriktsordförande

Tel: 072-5383497

Postadress

Sverigedemokraterna Värmlands län
Box 51
686 22 Sunne
  • Distriktsårsmöte 2007

    Av Admin den 4 mars, 2007
    0
    0

    Sverigedemokraterna i Värmland höll årsmöte på Hotell Gustaf Fröding i Karlstad lördagen den 3:e mars

    Den fullsatta lokalen ledde till det överlägset bäst besökta årsmötet i distriktets historia. Där fanns också journalister från Nya Wermlands Tidningen och Värmlands Folkblad

    Utöver de sedvanliga årsmötesförhandlingarna så gästades distriktet av partisekreteraren Björn Söder från Helsingborg i Skåne, som fick rungande applåder för sitt inledande anförande.

    Det blev omval av Runar Filper från Sunne på ordförandeposten. Det var det sjätte årsmötet i rad som Runar valdes till ordförande.

    Till vice ordförande omvaldes partistyrelseledamoten Yngve Johansson från Arvika.

    Styrelsen i sin helhet

    Ordförande: Runar Filper, Sunne
    V. ordf: Yngve Johansson, Arvika
    2:e v.ordf: Göran Olsson, Forshaga
    Sekreterare: Gunilla Persson, Kristinehamn
    Kassör: Per-Olov Olsèn, Torsby
    Ledamot: Erik Braunerhielm, Karlstad
    Ledamot: Jerry Klausen, Filipstad
    Suppleant: John Larsson, Kil
    Suppleant: Sven Andersson, Arvika
    Suppleant: Niklas Pettersson, Årjäng

    Till ombud valdes

    Annelie Oscarsson, Forshaga
    Runar Filper, Sunne
    Gunilla Persson, Kristinehamn
    Erik Braunerhielm, Karlstad
    Trond Wilhelmsen, Torsby
    Håkan Holmström, Arvika

    Suppleanter

    Per-Olov Olsèn, Torsby
    Jerry Klausen, Filipstad
    Susanne Jaobsson, Forshaga

    Dessa skall representera Värmland på Sverigedemokraternas riksårsmöte i Norrköping i april.

    Mötet avslutades på sedvanligt maner med nationalsången.

  • Sverigedemokraternas förtroendevalda i Värmlands kommunfullmäktigen 2006-2010

    Av Admin den 16 november, 2006
    0
    0

    Arvika

    Ledamot: Håkan Holmström
    Ledamot: Sven Andersson

    Filipstad

    Ledamot: Jerry Klausen

    Ersättare: Per Johansson

    Forshaga

    Ledamot: Göran Olsson
    Ledamot: Annelie Oscarsson

    Ersättare: Susanne Jacobsson
    Ersättare: Tony Gunnarsson

    Hagfors

    Tom stol

    Hammarö

    Ledamot: Anders Ahl

    Karlstad

    Ledamot: Erik Braunerhielm

    Kil

    Tom stol

    Kristinehamn

    Ledamot: Gunilla Persson

    Ersättare: Matz Folke

    Sunne

    Ledamot: Runar Filper

    Säffle

    Ledamot: Per Edlund

    Ersättare: Henry Johansson

    Torsby

    Ledamot: Per-Olov Olsèn

    Ersättare: Jonas Ryberg

    Ersättare: Birgit Sivertsson

  • Val till landstingsfullmäktige

    Av Admin den 25 juni, 2006
    0
    0

    Sverigedemokraterna

    Du får bara markera en av dessa kandidater

    1. RUNAR FILPER, 41, distriktsordförande, Sunne
    2. YNGVE JOHANSSON, 51, lantbrevbärare Arvika
    3. GUNILLA PERSSON, 42, badmästare, Kristinehamn *
    4. ERIK BRAUNERHIELM, 64, fd. tjänsteman, Karlstad
    5. BARBRO ALEXANDERSSON, 65, akademiker, Kristinehamn
    6. HENRY JOHANSSON, 55, fabriksarbetare, Säffle.
    7. KERSTIN SÖDERHOLM, 50, undersköterska, Torsby
    8. ULF GRANÅSEN, 65, präst, Karlstad
    9. JONAS RYBERG, 31, metallarbetare, Torsby
    10.ANDERS AHL, 31, diversearbetare, Hammarö
    11.SVEN ANDERSSON, 58, anläggningsarbetare, Arvika
    12.PER-OLOV OLSÈN, 46, direktör, Torsby
    13.INGMAR LINDGREN, 54, musiker, Karlstad
    14.BIRGIT SIVERTSSON, 76, fd. sifo-tjänsteman, Torsby *
    15.ALEXANDER ALEXANDERSSON, 31, studerande, Kristinehamn
    16.TOMAS LARSSON, 28, Skogsmaskinförare, Torsby
    17.MARCUS ANDERSSON, 27, murare, Säffle.
    18.MATZ FOLKE, 43, sjukpensionär, Kristinehamn
    19.HÅKAN HOLMSTRÖM, 39, styckmästare, Arvika

  • Sverigedemokraterna Värmlands läns manifest till landstinget

    Av Admin den 25 juni, 2006
    0
    0

    Vi vill att landstinget avvecklas successivt, då det är resursslukande, överbyråkratiskt och ineffektivt.

    Vi vill att Landstinget i Värmland använder sig av sin egen personal, dess kompetens och erfarenheter. Att ständigt använda sig av dyra inhyrda konsulter är ekonomiskt ohållbart.

    Vi vill att mottagande av nya asylsökande i länet kraftigt begränsas. Asylpsykvården knäcker landstingets budget. Andra patientgrupper som barn- och ungdomspsykiatrin blir lidande.

    Vi vill att små vårdcentraler skall utvecklas, i stället för att som nu avvecklas. Av varje intjänad hundralapp betalar vi värmlänningar 10:50 i landstingsskatt, då har vi också rätt att kräva en fungerande sjukvård var vi än bor i länet.

    Vi vill att tandvården inkluderas med sjukvården. Högkostnadsskyddet skall gälla hela kroppen. Hur man ser ut i munnen skall inte vara en klassfråga.

    Vi vill att hembesökande läkare blir ett naturligare inslag i samhällsbilden. Det skulle både komplettera och avlasta institutionsvården.

    Vi vill att det införs en anhörigpeng för dem som vill vårda sjuka anhöriga i hemmet.

    Vi vill att det skall finnas bemannade polisiära enheter i hela Värmland. Vi bor i ett landskap med mycket glesbygd och stora avstånd. Brottsligheten ökar men polisen skär ned. Det rimmar dåligt. Vi är emot varje form av centralisering.

    Vi vill att beslut om skyddsjakt på rovdjur ska ligga hos länsstyrelsen och inte hos naturvårdsverket. Vi går i bräschen för en framtida rovdjurspolitik med lokalt bestämmande. Det är på lokal nivå man skall bestämma hur stor rovdjursstammen skall vara, inte i Stockholm eller Bryssel.

    Rösta in Sverigedemokraterna i Landstinget

    ”Då får vi en friskare, sundare och förnuftigare vård i Värmland”

     Stat, landsting och kommuner i hela Sverige har dränerats på pengar i och med massinvandringen och EU-anslutningen och avgifterna dit.

     Nationalekonomen Sören Wibe har uppskattat nettoförlusten för Värmlands skattebetalare för betalning av EU-avgiften för åren 1995-2004 till 3,6 miljarder kronor. För hela riket under samma tid 115 miljarder kronor.

     I landstingets bokslut för 2001 finns en tabell som visar hur staten urholkat sitt generella stöd till landstinget i Värmland under 90-talet. Värsta tappet uppstod 1993-1996. Statsbidraget sänktes från 620 miljoner till 380 miljoner per år. Från 1993-2001 ”prutades” 960 miljoner från statens sida, i jämförelse med den nivå som gällde 1993, inflationsförändringen oräknad.

     Enligt Lars Jansson, universitetslektor i företagsekonomi vid handelshögskolan i Göteborg, kostar invandringspolitiken 267 miljarder/år, (Hans bok; ”Mångkultur eller välfärd?”), Detta är avgörande faktor för statens, kommunernas och landstingens ekonomiska problem i hela landet. Denna invandring kan liknas vid en gökunge som tränger ut exempelvis polis, skola, vård och omsorg ur boet.

     Sjukvården har också överbelastats av de nya svenskarnas ”sjukdomar”. Med invandringen har följt en markant ökning av antalet HIV-smittade och AIDS-sjuka i Sverige. En sjukdom som TBC – vilken tidigare ansågs utrotad – kom tillbaks.

     Misshandelsfallen har blivit så frekventa i storstäderna att sjukvårdare vill proklamera misshandelsfall som ett nytt folkhälsoproblem. Belastningen på sjukvården har ökat på flera sätt genom invandringen. Det har tillkommit nya sjukdomsfall.

     Nedskärningar har framtvingats genom gökungeeffekten. Belastningen har ökat genom att nyanlända ofta är mer vårdkrävande – vare sig detta beror på en mer krävande attityd eller att man faktiskt har eftersatta behov och är sjukare än oss svenskar.

     Beträffande tandvården sammanhänger belastningen med prissättningen. Det kostar en invandrare inget att få helt nya tänder – socialen betalar. Detta skapar naturligtvis en efterfrågan.

  • Principprogram för Sverigedemokraterna Värmlands län

    Av Admin den 30 maj, 2006
    0
    0

    ”Ack Värmeland du sköna, du härliga land”

    Landskapet är en historisk landsdel, där folk kände samhörighet med varandra, talade liknande dialekter och hade gemensam rättstradition genom landskapslagarna. Detta gemensamma arv vill vi bevara i vårat landskap. Värmland har en omväxlande och vacker natur. Större delen är skogsklädd, men området kring Vänern domineras av bördiga slätter. Värmland var länge glest befolkat. I de nordliga skogsområdena bröt finnar mark främst på 1600-talet. Gammal jordbruksbygd finns i söder. Skogs- och bergsbruk är traditionella värmländska näringar. De många bruksfamiljerna utgjorde en framskjutande samhällsklass och om deras liv vittnar de många herrgårdarna. Bruken har försvunnit och nu dominerar storindustrin. Sådan levande historisk förankring är viktig för våra barn och unga, inte minst för den värmländska identitetens fortlevande.

    Folket Det värmländska folket har växt fram ur en salig blandning av svenskar, norrmän och finnar. Hit till Värmland kom också valloner och tyskar. I facklitteraturen finner man att Värmland var ett av de främsta tillhållen för ”tattare”, eller ”resandefolket” som de kallar sig. Dessa olika folk och karaktärsdrag har genom århundradena formats till ett positivt och glatt släkte. Det talas ofta om den glade värmlänningen, fylld av historier, skämt och skratt. Men det finns naturligtvis också en allvarsam sida av vårat folk. Det är detta arv som man kan kalla det värmländska folkkynnet.

    Kultur och tradition Landskapet och dess folk har präglat den värmländska kulturen. De seder och bruk som finns här kännetecknar ”det värmländska” i förhållande till andra landskap och folk. Denna kulturella särprägel av den svenska kulturen vill vi slå vakt om.

    Kommunerna Den kommunala självstyrelsens princip är fastslagen i grundlagen. Vi vill att de värmländska kommunerna ska utnyttja sin rätt till självstyre genom att själva kunna besluta i viktiga frågor via folkomröstningar. Det kommunala självstyret måste skyddas mot statlig inblandning som inte är nödvändig.

    Socknarna Kyrkorna är socknarnas identitet och självklara samlingsplats i glädje och sorg och för den andliga vederkvickelsen. Sockengemenskapen med dess sociala liv har alltid varit väl sammanvävt med kyrkan. Detta kulturmönster måste bevaras. Vi är därför emot nedläggning och sammanslagning av små församlingar.

    Familj och barnomsorg Den traditionella kärnfamiljen är en vedertagen norm och den grundläggande beståndsdel kring vilken vårt samhälle är uppbyggt. Det är också viktigt att överföra det lokala kulturarvet från gångna generationer till nya. Föräldrarna bör ha rätt att själva välja barnomsorg.

    Skolan måste tillbaka till de normer och värderingar som var rådande för bara några årtionden sedan. Den etik och moral som en gång var allmängods måste återerövras för att varje elev ska ha möjlighet att på bästa sätt tillgodogöra sig undervisningen. Att förmedla kunskap måste återigen bli skolans högsta målsättning. Vi vill också värna det lokala och värmländska kulturarvet i skolorna.

    Sjukvården Vi betalar landstingsskatt och då har vi också rätt att kräva en fungerande sjukvård var vi än bor i länet. Hembesökande läkare bör bli ett naturligare inslag i samhällsbilden för att komplettera och avlasta institutionsvården. Successivt vill vi avveckla landstinget. Sjukvården hamnar då under statligt och kommunalt ansvar

    De gamla har med sina insatser varit om att skapa den svenska välfärden. De har med hopp om en ljusare framtid lagt ned flit och kraft i yrkeslivet och omsorg och kärlek i familjen för att förbättra tillvaron för sina fränder i folkhemmet. De utgör en enorm samhällstillgång med sin livserfarenhet och sina kunskaper. Vi vill värna Värmlands gamla och deras rätt till en trygg och kärleksfull ålderdom och ta tillvara deras nedärvda och unika kunskaper.

    Lag och ordning Varje värmlänning vill bo i ett tryggt Värmland där polisen har stora resurser. Vi bor i ett landskap med mycket glesbygd och stora avstånd, vilket kräver behov av fungerande och bemannade polisiära enheter i hela Värmland. Tingsrätter bör finnas i hela Värmland. Vi är emot varje form av centralisering.

    Utlänningar Vi motsätter oss ett mångkulturellt Värmland. Norge och Värmland har av tradition starka band med varandra. De många norrmännen har obemärkt smält in i den värmländska gemenskapen. Man kan heller inte tala om kulturkrockar då det gäller övriga nordiska folkgrupper, då nordbornas språk, kultur och historia i mångt och mycket har gemensamt ursprung. Om människor kan identifiera sig med varandra har de också lättare att visa medkänsla, sympati och solidaritet med varandra. Därför motsätter vi oss ett etniskt och kulturellt splittrat Värmland. Däremot ska riktiga flyktingar kunna söka tillfälligt skydd i Värmland.

    Näringsliv Den fria företagsamheten ska stödjas och uppmuntras. Den är en av hörnstenarna i vårat välstånd. All nyetablering av företag bör inte ske i tätorterna, utan även i de mindre orterna på landsbygden. Det är av stor vikt ur både sysselsättnings- och rättvisesynpunkt att de mindre orternas företag och livsmedelshandlare finns kvar.

    Landsbygd, jord- och skogsbruk De viktigaste näringarna för värmlänningen har länge varit jorden och skogen. Skogarna rymmer tusentals ruiner som vittnar om den tid då landsbygden levde och ängs- och åkermark dominerade landskapet. Våran vision är att återskapa en levande landsbygd. Vi strävar efter ett decentraliserat Värmland, där Bygdeskolor, livsmedelsbutiker och annan service ”på bygda” gör att hela Värmland ska leva.

    Kommunikationer Det Värmländska vägnätet måste vara av hög standard. De många timmertransporterna som färdas i ett skogslandskap sliter på vägarna. Flera virkestransporter måste därför gå via järnvägen, vilket också är bra ur miljösynpunkt. Flottning i mindre skala skulle kunna prövas ånyo, för att upprätthålla ett traditionellt tillvägagångssätt.

    Miljö och natur Värmlands storslagna natur är något att vara stolt över. Vårat miljöpolitiska mål är att åstadkomma ett Värmland där all verksamhet som skadar vår miljö och hälsa upphör. Ett miljötänkande måste grundläggas redan i skolan.

    Jakt och fiske Av tradition är jakt och fiske en angelägenhet för många värmlänningar. Fiske- och viltvård skall bedrivas på ett för djuren värdigt sätt. Gammal fauna måste bevaras. Det gör den bäst om man reducerar främmande och inplanterade arter som saknar förankring i våran natur. Om rovdjur gör skada på människor, deras boskap och husdjur måste man hörsamma folkets reaktioner i området.